torsdag 12 maj 2011

Det finns hopp...

... om livet. Så känns det idag: första skrivdagen på en himla massa dagar som jag ägnat åt tillfriskning efter den värsta bronkiten ever. Jag tror knappt det är sant. Ska fira lite lagom med att gå på budgetmöte för Nordiska skolan i Dar es Salaam:)



Något gott har i alla fall skröpeltiden fört med sig. Jag har fått en BETYDLIGT ökad förståelse för gamla människor som pratar om sjukdomar jämt och ständigt. När man mår riktigt kass har man för sjutton inget annat att prata om. Därför har jag varit tyst.


Men nu är jag tillbaka.

Kram på er

M

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar