
Men det spelar ingen roll. När jag ser artikeln om hans död blir jag ändå chockad och emotionell. Steve Jobs. Död? Det går ju inte! Han ska ju finnas där, som en envis entreprenör och den allra envetnaste av techienördar paving the way för alla oss andra som inte har samma patos, inte samma drivkraft, men lika tydligt som en bebis förnimmer lukten av sin mamma känner igen en ledare när vi ser en.
Såg den här videon när han pratar om livet, döden och vikten av att följa sitt hjärta. Jag blev berörd. Den blir nog ni också.
Kram på er
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar